Ellen heter jag och denna blogg är mååånga år gammal. jag startade den för att främst skriva om min mamma som gick bort när jag var 14. nu skriver jag för att få vara bara JAG några minuter varannan dag.
hur kan allt vara så.. komplicerat.
hur kan man älska någon så mycket att man blir blind, glömmer sig själv...
hur kan kärlek vara så fantastiskt, och så fruktansvärt?
hur kan det uppstå någonting första gången man träffas.
hur kan en person finnas i ens huvud fast man aldrig ens pratat känslor?
hur kan man efter 30 års äktenskap skiljas?
hur kan man hata någon man älskat.
hur kan man berätta minnen och skratta, samtidigt som det värker i hjärtat?
jag vet inte...
jag vet inte längre vem jag är, vem jag blivit.
jag trodde att jag visste så mycket. men jag hade fel.
det enda jag är säker på, det är min lina. i morgon kommer jag krama henne så hårt, så länge.. aldrig släppa taget!♥
