Min graviditet

Hej på er igen. 

Den 12/4 tog jag ut min pstav efter mycket krångel och egentligen generellt med preventivmedel från 13 års ålder. Första månaden var jag ju säker, sen rekommenderade hon kondom eftersom det inte var JÄTTELÅNGT bort att försöka. Så hon sa att ja men ni får ju räkna med att det tar 6-12 månader när du haft preventivmedel så länge.
För ett x antal månader sedan fick jag mitt livs första migränanfall, troligtvis då ägget lossnade, och jag blev på smällen så att säga.
Redan efter någon vecka senare kom en trötthet utan dess like, smått illamående och liksom halvbakis känsla. 
Jag gjorde faktiskt ett test men det var negativt -skönt då är det inte det tänkte jag. 
Tog någon vecka till och jag fick en mensvärk utan mens, 5e dagen ringde jag 1177 för att kolla eftersom jag haft så problem med cystor. Hon bad mig göra ett gravtest, så vi åkte till Willys innan vi skulle till radhuset ändra dagen när vi precis rivit ut köket färdigt och väggen som skulle rivas stod på tur. 
Jag sa till Joel "jaha jag går väl å kissar då.." och kunde inte hålla mig mer än 1 minut. 
Såg det starka + och fick inte fram ett ljud. Joel som satt på golvet framför mig och kollade vattenkranarna tittar upp och säger "vadå är du gravid älskling?" "Vafan har du gjort" utbrister jag och visar plusset. Dessa känslor både rädsla, glädje, oro, stress och mer ändå samtidigt som jag fick en hård kram av Joel som samtidigt sa "men gumman... Ja det förklarar ju en del haha" 

Ringde min barnmorska samma dag och hon blev så glad när jag sa att jag slapp problem, för att jag var gravid och hon utbrister men herregud är det sant?! Jag har aldrig varit med om något liknande. 
Så efter mina beräkningar blev jag gravid SAMMA eller dagen efter jag tog ut pstaven. 

Jag åt som en galning samtidigt som världens värsta illamående då jag sprang och hulkade sönder hela mig inombords ca 20 gånger om dagen. Tröttheten kan jag inte beskriva. Och allt på det -upp kl 5 totalrusta tills jag höll på att stupa 23-01 på kvällarna. 

Efter v14 vände det. Jag mådde såååå bra men då åkte jag på bihåleinflammation istället. Och foglossning fick jag tyvärr redan v9. Blir ett återbesök och viss sjukskrivning på måndag :(

På lördag går jag in i v22 och förra torsdagen fick vi se den lilla saken i mig -EN POJKE! 

Jag har kört mitt andra gympass på 4 månader nu, och det går bra. Bättre än jag trodde. Och sååå skönt att få ta i lite, flåsa pga träning inte bara av att gå upp för trappan. 

Joel har och ÄR helt jävla fantastisk. Allt från att säga åt mig att gå och sova middag, hämtar saker när jag väl lagt mig till rätta och inte en suck om när jag ber om något. 

Så otroligt stöttande, lugnande och har lyssnat på alla mina hjärnspöken. Säger varenda dag hur fin och vacker jag är, hur mycket jag betyder och klappar och pussar Fjärt i magen.

Nu kan jag spola fram tiden till november för att börja julpynta och handla mer julklappar (har redan börjat) hehe.

Kram på er.

V.4
V21

Pling pling pling

Inte på åratal har telefonen plingat som igår, vilket jag förstår 🙈 

Idag tänkte jag skriva ett inlägg -närmare sagt en novell- över mitt mående och hur jag upptäckte att jag var gravid. 

Först lite morgonmys med den mest fantastiska misse jag vet om.
Sover tills man går upp, stör aldrig, kommer så fort (oftast) man ropar på henne och följer med på promenader 😍 


ÄNTLIGEN

Här har man väntat sedan vecka 4 med att berätta för världen, jag ska bli mamma. Jag ska få en egen bebis! Och jag har varit världens bästa pappa till min lilla pojke i magen. 

Mer bloggande blir det från nu, häng med vettja :)